Vad vi mäter: virusriskindikator

Virus har alltid varit en del av vår vardag. När vi träffas i skolan, på kontor eller andra arbetsplatser kan virus lätt överföras från en person till en annan. 

Pandemin har gjort inomhusluftens kvalitet till en allt viktigare fråga. Luftkvaliteten spelar en stor roll för att minska risken för luftburen smitta och virusets överlevnad. 

Man kan ligga steget före risken för virusöverföring på skolor, kontor och i andra kommersiella byggnader genom att få hjälp med att skapa inomhusmiljöer där människor trivs och mår bra, men inte virus.

Det är för närvarande omöjligt att mäta viruspartiklar i luften i realtid. Vissa inomhusförhållanden och kombinationer kan dock öka eller motverka virusöverföringen. Koldioxid, temperatur och luftfuktighet spelar en avgörande roll i detta – fortsätt att läsa för att ta reda på hur!

Innehåll:

• Hur sprids virus på arbetsplatsen?
• På vilket sätt påverkar CO₂ virusöverföringen?
• På vilket sätt påverkar luftfuktigheten virusöverföringen?
• Hur fungerar virusriskindikatorn?

Hur sprids virus på kontor, skolor och arbetsplatser?

Virus är olika, men ett vanligt sätt de kan sprida sig på är genom luften. Vanligtvis finns det tre huvudsakliga överföringsvägar:

Droppar. Frigörs genom nysningar eller hosta .

Kontakt med ytor. Hand-till-hand eller hand-till-yta.

^{Luftburna mikrodroppar. Droppar som kan stanna kvar i luften under flera timmar och som kan spridas längre sträckor1}.

På Airthings fokuserar vi på många olika saker, men virusriskindikatorns fokus ligger på den tredje överföringsvägen. Detta är via mikroskopiska luftburna droppar, större droppar genom nysningar eller hosta och kontakt med ytor.² Att hålla avstånd och att vara noga med hygienen kan hjälpa till att mildra två av dessa, men hur är det med de små dropparna som vi inte kan se? Dessa kan vara mikroskopiska och överleva i luften under längre perioder och spridas längre sträckor – så hur kan man motverka dessa risker?

Förstå dina risker

Genom att övervaka luften kan du förstå vilka områden i din byggnad som har en förhöjd risk för överföring av luftburet virus. Olika områden kan behöva olika metoder och data för att kunna planera förebyggande åtgärder.

Vidta åtgärder

Med hjälp av insikter beträffande virusrisk och riskanalysrapporter i Dashboard kan du veta var, när och hur du ska agera. Med kontinuerlig övervakning kan du kontrollera så att dina metoder fungerar och få varningar när virusrisken ökar.

Se till att människor känner sig trygga

Övervakning av luftkvaliteten inomhus hjälper dig att följa nuvarande och kommande rekommendationer. Gör vad du kan för att skapa en säker miljö för de som vistas i byggnaden och visa dem att du prioriterar deras hälsa. 

På vilket sätt påverkar CO2 virusöverföringen?

När vi andas ut, släpper vår kropp ut koldioxid. I utrymmen såsom mötesrum, klassrum eller andra arbetsrum kan höga halter av koldioxid vara ett tecken på att det är för många personer som vistas i rummet. Tänk på att dessa situationer, när det inte finns tillräcklig cirkulation av frisk luft, kan utgöra riktiga "grogrunder" för virus och virusspridning.  Det är helt enkelt för många som andas ut koldioxid i ett för litet, dåligt ventilerat, utrymme. 

Som ett resultat av detta blir bestämmelser beträffande koldioxid allt vanligare på arbetsplatsen och i synnerhet på skolor.

I Nederländerna har regeringen infört nya åtgärder, till och med en "arbetsgrupp", som ska säkerställa att det finns tillräcklig ventilation i skolorna.³ De har tagit fram ett grundläggande mätsystem och uppmanat huvuddelen av de olika utbildningsnämnderna att delta. Det här visar att luftkvaliteten har fått högsta prioritet eftersom dess inverkan är uppenbar.

På liknande sätt "satsar den tyska regeringen 500 miljoner euro på att förbättra ventilationssystemen i offentliga byggnader för att hjälpa till att stoppa spridningen av coronaviruset", vilket det rapporterades om i oktober 2020.⁴ Detta omfattar inte bara skolor utan även förbättrad luftcirkulation på kontor, museer och teatrar. En del av finansieringen går till koldioxidsensorer som hjälper till att varna när luften i ett rum börja bli ohälsosamt dålig.

Koldioxidnivåerna måste övervakas och ingå i alla omfattande luftkvalitetssystem för att säkerställa att ett utrymme inte är för dåligt ventilerat eller att för många personer vistas i det.

På vilket sätt påverkar luftfuktighet och temperatur virusöverföringen?

Vet du varför vi har en influensasäsong varje vinter? Anledningen till att vi har en "influensasäsong" beror på förändringar i vårt klimat vilket ökar virusets överlevnadsförmåga och försämrar vårt immunförsvar – och båda dessa aspekter påverkas av låga temperaturer och låg luftfuktighet. 

Faktum är att man i studier har kunnat fastställa ett samband mellan säsongsbetonad överföring av luftvägsvirus, i synnerhet influensa, och luftfuktighet. Forskning från USA:s nationella folkhälsomyndighet Center for Disease Control and Prevention visar att när luftfuktigheten ligger på 23 % kan hela 70,6–77,3 % av influensaviruspartiklarna orsaka en infektion, även en timme efter att någon har hostat ut dessa partiklar.⁶

I den kontrollerade miljön sjönk andelen smittsamma partiklar när luftfuktigheten ökades. När luftfuktigheten höjdes till 43 % minskade andelen smittsamma partiklar till bara 14 %.⁷ Att luftfuktigheten är för låg innebär en torr inomhusluft som gör att luftburna mikrodroppar och bakterier kan stanna kvar längre i luften och spridas längre sträckor.

På liknande sätt fastslog man i forskning från Yale University att låg luftfuktighet fysiskt försämrar barriärfunktionerna i kroppen, vilket annars fungerar som en medfödd motståndskraft mot en influensainfektion.⁸ Den låga luftfuktigheten i den kontrollerade miljön i studien påverkade helt enkelt kroppens naturliga försvar mot virus. 

Temperaturens inverkan på virusöverföringen har att göra med luftfuktigheten. Kallt väder kan ofta leda till torra förhållanden inomhus och när luftfuktigheten blir för låg överlever viruset längre i sina mikrodroppar och sprids därmed lättare. Detta innebär att luftfuktighet, tillsammans med andra faktorer, bör tas med i beräkningen när en analys av virusrisken på en arbetsplats görs.

Genom att övervaka luftfuktighet och temperatur inomhus kan du göra justeringar som har positiva effekter på dina anställdas immunförsvar och därmed motverkas infektioner. 

Hur fungerar virusriskindikatorn? 

Att mäta luftburna virus i realtid är för närvarande omöjligt, och förmodligen onödigt oroande. En mer effektiv metod är att ta reda på hur lätt ett virus kan fortsätta att sprida smitta på en arbetsplats. Tack och lov kan arbetsplatser nu dra nytta av luftkvalitetslösningar för inomhusluften som kan mäta risken för virusöverföring. 

Med Airthings virusriskindikator kombineras data från Wave Plus for Business befintliga sensorer, där CO₂, luftfuktighet och temperatur övervakas, till en egenutvecklad algoritm som beräknar risknivån för virusöverföring i en byggnad. 

Med hjälp av algoritmen utvärderas fyra riskfaktorer som påverkar spridningen av luftburet virus: virusets överlevnadsförmåga, kroppens immunförsvar, antalet människor i rummet och ventilationsflöde. Det främjar inomhusmiljöer där människor trivs och mår bra, men inte virus.

De inbyggda sensorerna i Wave Plus for Business inkluderar radon, CO₂ , VOC, temperatur, luftfuktighet, ljus och lufttryck. Virusriskindikatorn drar nytta av en specialutvecklad algoritm där några av dessa sensorer används för att analysera förhållandet mellan enhetens luftkvalitetsavläsningar inomhus och de vanligaste faktorerna som bidrar till spridning av luftburet virus i ett inomhusutrymme som exempelvis en skola, ett kontor eller något annat kommersiellt utrymme.

De fyra riskfaktorerna:

• Virusets överlevnadsförmåga: Hur länge viruset kan överleva i luften.
  
  
• Kroppens immunförsvar: Hur pass mottaglig/sårbar människokroppen är beträffande virusinfektioner. Enligt forskning om luftfuktighetsnivåer, försämrar låga luftfuktighetsnivåer kroppens immunförsvar och gör människor mer mottagliga för att smittas av luftburna virus.
  
  
• Närvaro i rummet: I ett klassrum eller mötesrum med förhöjda koldioxidnivåer andas man in varandras utandningsluft eftersom luften inte byts ut tillräckligt snabbt. Att minska antalet personer som vistas i rummet eller att låta rummet "andas" mellan användningarna kan hjälpa.
  
  
• Ventilationsflöde: Hur mycket frisk luft som förs in i ett utrymme, vilket är en avgörande faktor för att begränsa spridningen av bakterier och virus inomhus.

Några saker att tänka på

I tider som dessa är transparens oerhört viktigt. På Airthings vill vi vara tydliga med vad vår indikator kan och inte kan göra. Det gör så att du kan få den perfekta lösningen för ditt företag. Nedan är några saker att tänka på beträffande virusriskindikatorn:

• Omfattar endast specifika överföringsvägar: Virusriskindikatorn indikerar endast de mikrodroppar som stannar en längre tid i luften och som sprider sig längre sträckor inomhus. Andra faktorer som inte omfattas är exempelvis kontakt med ytor och droppar som sprids genom nysningar. Dessa droppar är mycket större och faller naturligt till marken efter cirka 2 meter.
  
  
• Kan inte stoppa virus: Virusriskindikatorn kan inte stoppa eller döda virus i en byggnad, men den ger en indikation på hur stor risken för en luftburen smitta är. Detta gör så att du kan vidta åtgärder för att minska risken för att luftburna mikrodroppar sprids från en person till en annan.
  
  
• Är inte en indikator specifik för covid-19: Virusriskindikatorn kan användas för alla luftburna virus, såsom influensa, och är inte endast tillämplig för covid-19.

Källor:

1. rehva.eu/fileadmin/user_upload/REHVA_COVID-19_guidance_document_V3_03082020.pdf

2. cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/more/scientific-brief-sarscov2.html#:~:text=Airborne%20transmission%20is%20infection%20spread,and%20time%20(typically%20hours).

3. lesopafstand.nl/lesopafstand/richtlijnen/ventilatie/

4. bbc.com/news/world-europe-54599593

5. bbc.com/news/world-europe-54599593

6. journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0057485

7.journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0057485

8. pnas.org/content/116/22/10905