I det sista avsnittet av vår serie i tre delar försöker vi hitta ett svar på den centrala frågan: Hur kan vi göra befintliga byggnader mer energisnåla?
Och vad är svaret? Eftermontering.
Det finns två huvudsakliga sätt att eftermontera en byggnad och göra den mer energisnål, nämligen byggnadsjusteringar och smartare energianvändning.
För dig som äger en byggnad eller en anläggning kan byggnadsjusteringar verka vara en komplicerad process – men det behöver det inte vara. Dela bara upp det i tre olika faser: snabba förbättringar, möjligheter och grundliga eftermonteringar.[1]
Börja med de snabba förbättringarna. Detta kan innefatta montering av energisnåla glödlampor, att fylla igen mellanrum mellan golvbrädor och installera värmepumpar (som både är starkare och mer kostnadseffektiva än elradiatorer).[2]
Möjligheter syftar på de uppgraderingar som du kan göra när något redan behöver repareras eller bytas ut. Som exempel kan nämnas att sätta tätningslister på fönster när du håller på att fixa dem eller att välja ljusreflekterande färg för att maximera det naturliga ljuset inomhus (så att glödlampor kan användas mer sällan).
Grundliga eftermonteringar innefattar renoveringsprojekt som kräver mycket tid och uppmärksamhet. Inte sällan innefattar detta att lägga in värmeisolering under golv (och bakom väggar).[3]
På det hela taget är byggnadsjusteringar ett bra sätt att förbättra energieffektiviteten. Men för en del företag är det kanske inte ett rimligt alternativ. Om du bara hyr ditt utrymme kanske du inte har möjlighet att göra några omfattande förändringar – fortsätt läsa om så är fallet …
Att säkerställa smartare energianvändning är ett viktigt men samtidigt relativt enkelt steg företag kan ta.
Idag kontrolleras de flesta kommersiella byggnadernas värme, ventilation och luftkonditionering (HVAC) med hjälp av förinställda timers eller manuella kontroller. Men det finns stora nackdelar med detta – det är ineffektivt och kostsamt. Eftersom faktorer som ändrade tidtabeller, flexibla arbetstider och fluktuationer i realtid inte tas med i beräkningarna, så används ofta systemen under tidpunkter eller på platser där de inte behövs.
Ett sätt att lösa det här problemet och spara in på energiräkningar är att installera en skräddarsydd lösning för att förbättra kvaliteten på luften i din byggnad: smarta mätare av luftkvaliteten inomhus, som hjälper dig att endast förbruka energi när det är nödvändigt.
Till exempel kunde Proptech Bergen skära ned på energikostnaderna med 20 % bara genom att sänka temperaturerna på nätterna och helgerna med 4 grader. Du kan läsa hela fallstudien här.
Hur fungerar lösningarna för luftkvalitet? I stora drag kan man säga att smarta mätare tillhandahåller beläggningsdata som sedan kan användas för att automatiskt optimera ditt HVAC-system. Airthings for Business-lösningen är skräddarsydd för dina specifika företagsbehov och din fastighetstyp. Enligt en studie från University of Alberta kan företag i regel spara upp till 40 % på HVAC och kostnader för belysning genom att använda beläggningsdata på ett effektivt sätt för att kontrollera energiförbrukningen.[4]
Om en mätare känner av höga nivåer av koldioxid i ett rum kommer den att dra slutsatsen att det finns många som vistas där – och sedan skicka signaler till ventilationssystemet att det behövs mer frisk luft. Och omvänt kommer mätaren att se till att ditt system inte kör på 100 % om den känner av låga nivåer av koldioxid. Utöver att minska energianvändningen förhindrar detta också att luften blir för torr.
Uppvärmning och nedkylning utgör den dyraste delen av att sköta en byggnad.[5] Många byggnader värms upp, kyls ned och ventileras under hela veckan, vilket gör att energikostnaderna blir onödigt höga. Med beläggningsdata kan man förhindra detta genom att låta värmare och luftkonditionering slås på (när människor vistas i byggnaden) och stängas av (när ingen vistas i byggnaden). Samma princip gäller även för belysningen.
Genom att utnyttja realtidsdata till fullo kan företag minska sin energianvändning, skapa en optimal arbetsmiljö för de som vistas i byggnaden och skära ned på koldioxidutsläppen – och samtidigt spara pengar.
[1] https://www.nationaltrust.org.uk/features/why-retrofit
[2] https://www.forbes.com/sites/reginacole/2021/04/28/dont-tear-down-that-old-building-retrofit-for-energy-efficiency/
[3] https://www.greenspec.co.uk/building-design/retrofit-essentials/
[4] https://www.researchgate.net/publication/325373834_Data-Driven_Models_for_Building_Occupancy_Estimation
[5] https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/739699/180718_Business_Energy_Statistical_Summary_-_final_version.pdf